Födorådsaftal och testamentsförordnande.
Emellan undertecknade är följande aftal träffat:
Jag Hans Svensson i Haxäng tillförbinder mig att, mot en oss emellan öferenskommen ersättningssumma af trehundra / 300/ kronor , hvilka, efter vunnen laga fastställelse härå, genast till mig gäldas, föda, vårda och med nödiga kläder under hans lifstid förse Arbetaren Per Jönsson från Döviken å min i Haxäng egande hemmansdel, skolande han åtnjuta föda vid bondens bord och bostad i min å nämnde hemmansdel egande gård, hvarutom honom tillförsäkras nödig skjuts till kyrkoförder. Skulle annan egare tillträda hemmanet erer Per Jönsson, förutom ofvannänmmde förmåner, att utfå af hemmansinnehafvaren en kardus samt en rull svensk tobak i månaden äfvensom en åttondels tunna råg och enåttondels tunna årter får år.
Förutom ofanstående ersättning, trehundra kronor, den jag Per Jönsson på afvanskrifne tid skall gälda, bestämmer och förordnar jag att den qvarlåtenskap, af hvad namn och beskaffenhet den vara må, som vid mitt frånfälle efter mig finnes, skall utan något intrång af mine slägtingar odeladt tillfalla Hans Svensson eller hans rättsinnehafvare, och skall detta förordnande under alla omständigheter anses såsom uttryck af min yttersta vilja.
Jag Hans Svensson, medgifver Per Jönsson att utan mitt vidare hörande, till säkerhet för ofvanskrifne födorådsaftal, söka laga inteckning i mitt i Haxäng belägna skattehemmansdel om 3/4 tunnland.
Till yttermera visso underskrifva vi våra namn, som skedde, Lockne och Ångsta den 18 januari 1884.
Hans Svensson i Haxäng, Per Jönsson från Döviken
Att ofvanstående aftal blifvit i vår närvaro träffat och af Hans Svensson egenhändigt underskrifvit samt af Per Jönsson med hans bomärke egenhändigt försett samt att Per Jönsson detta gjort frivilligt och med sunt förstånd, bestyrkes af oss på en gång närvarande vittnen. Lockne år och dag som ofvan. N. Edström, komminister, Olof Ivarsson i Haxäng.
Efter uppläsande deraf fingo de åberopade vitnena, emot hvilka något jäf icke kunde utletas, med vederbörande ?äfven? lämnad jäfs rätt, aflägga ed, erinrades om dess betydelse och berättade vid skilda förhör sammanstämmande: att Per Jönsson, som vitnena personligen kände, uti komminister Edströms i Lockne bosted den 18 Januari 1884, vid sunt förnuft och frivilligt, i vitnenas samtida närvaro, förklarat ofvanintagna handling utgöra hans yttersta vilja, tilläggande vitnena att med ordet rättsinnehafvare uti ofvanintagna handling såväl Hans Svensson som Per Jönsson afsett den person, som vid Per Jönssons död egde det afhandlingen omförmälda hamman.
Upprepadt för och vidkändt af vitnena, varefter bevis öfver vitnesförhöret skrefs å handlingen.
Som ofvan
På Häradsrättens vägnar: